Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Aroonwan KÄrefalk (2014) ThailÀndska elevers upplevelser av svenska som andrasprÄk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second language Opportunities and obstacles). Malmö Högskola: UtlÀndska lÀrares vidareutbildning ULV-projektet. Syfte med studien Àr att undersöka hur thailÀndska elever i Äk 6-9 upplever svenska som andrasprÄk. Jag vill Àven undersöka möjligheter och hinder för thailÀndska elever att lÀra sig svenska som andrasprÄk. Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se ? Hur upplever thailÀndska elever undervisningen i svenska som andrasprÄk? ? Vad finns det för hinder för thailÀndska elever att lÀra sig svenska? ? Vad finns det för möjligheter för thailÀndska elever att lÀra sig bÀttre svenska? ? Hur ska svenska lÀrare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailÀndska elever? Resultatet visar att thailÀndska eleverna tycker att svenska som andrasprÄk Àr svÄrt för dem. Eleverna har ocksÄ uttryckt vad som Àr svÄrt och lÀtt för deras inlÀrning.

En undersökning och jÀmförelse om pÄ vilka grunder tvÄ skolor har valt att organisera Àmnet svenska som andrasprÄk och hur det gynnar elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vilken Àmneskompetens som krÀvs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmÄl Àn svenska..

Syfte med vÄr examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka argument som lÀrarna har för nÀr och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra sprÄk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan pÄverka inlÀrningen av ett nytt sprÄk. Vi tar Àven upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra aprÄk. Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lÀrare som vi intervjuade har skiftande syn pÄ klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklÀrare och ett antal elever med bosniska som modersmÄl och svenska som andrasprÄk hade för instÀllning vid inlÀrning av moderna sprÄk, i det hÀr fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lÀrarintervjuer, utförde skriftliga enkÀter med elva elever samt djupintervjuade tvÄ elever. De intervjuade lÀrarna ansÄg att modersmÄlsundervisningen var av en vÀsentlig grund för vidare utveckling av andra sprÄk, medan de intervjuade eleverna hittade den bÀsta kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska sprÄket bÀst. Innan vi pÄbörjade vÄr undersökning var vi av den Äsikten att bosniska elever skulle anvÀnda sig av modersmÄlet i tyskundervisningen, men vÄr undersökning visade att det var det svenska sprÄket som underlÀttade för de hÀr eleverna vid inlÀrningen av det tyska sprÄket..

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka den övergripande frÄgestÀllningen: PÄ vilket/vilka sÀtt kan skönlitteratur sÀgas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare Är?, samt delfrÄgorna: I vilken utstrÀckning förekommer, utifrÄn pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mÄl, med inriktning pÄ naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, PÄ vilket/vilka sÀtt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmÄl, elever med svenska som andrasprÄk eller sprÄksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i Är tvÄ, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades pÄ kortskrivning kring begreppen ?vatten? och ?miljöhot? före och efter höglÀsning av en skönlitterÀr text. Dessutom intervjuades tvÄ pedagoger som undervisat utifrÄn samma skönlitterÀra bok, samt Jan Nilsson, som Àr lÀrarutbildare pÄ Malmö högskola och en stor föresprÄkare för skönlittera-tur som kunskapskÀlla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utstrÀckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrÄn det skönlitterÀra innehÄllet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest.